SHISOmatbyrå  ?Real change can only be driven through large numbers.?

...för en grönare värld!

Blogg

Ett grönare liv.

Hur lever man sitt liv så att det blir lite grönare för varje dag?

Alla har vi olika förutsättningar och har olika ambitioner men alla kan göra något.

Det behövs.. För kroppen, knoppen och planeten. Go Green!

version:  lång / kort

Torkning

Publicerat den Comments kommentarer (2)

Torkning är i grund och botten en konserveringsmetod men kan även användas för att få fram nya texturer, öka näringstätheten hos råvaran och agera konsistengivare. 

Det uppenbara är att man torkar en råvara I sitt råa tillstånd under så kort tid som möjligt och vid så låg temperatur som möjligt för att bevara så högt näringsinnehåll som möjligt. Detta är lämpligt för tex.Baljväxter, kålsorter som grönkål/svartkål, alger, svamp mm

Vidare kan man använda sig av semitorkning vilket passar på mjuka, blöta grönsaker som tex. Paprika och tomat mfl. Där man gärna maximerar smaken men behåller ätbarheten och den direkta användningen. Lättrimma med fördel dessa produkter då hållbarheten ökas markant samt att

torktiden förkortas pga att saltet hjälper till att dra ur vätska ur cellerna. Dessa torkningar kan ske I ugn, gärna med ställbart spjäll, under full utsugning av fuktighet. Detta lämpar sig väl I restaurangugnar som Rational, Metos eller Electrolux som har denna funktion. Även dedikerade torkugnar som används mycket inom Raw Food-världen är tex.Excalibur och Sedona.

  

Lite intressantare användning av torkningstekniken är när man rostar en råvara först I ugn eller panna med ytterst lite fett och lite salt för att sedan på lägre värme, mellan 75’ till 100’ beroende på grönsak, torka ur den till semitorkad. Just rotfrukter lämpas sig ytterst bra för denna teknik. De blir då umamirika, sega I texturen och får en koncentrerad smak. Att sedan puréa denna grönsak ger också en härligt tät produkt både I smak och konsistens.

Blancherade grönsaker kan med fördel semi- och heltorkas för att sedan rekonstitueras i grytor, soppor och puréer. Fördelen med att gå denna vägen är att råvaran redan är tillagade när den blötlagts klart eller kan tillsättas I grytan I sista stund utan att behöva koka färdigt.

Cellstrukturen förändras hos många grönsaker ganska markant. De vill gärna bli trådigare och segare med mer tuggmotstånd.

 

Något som kan rekommenderas att prova och experimentera med är att torka färskpressade grönsaksjuicer på låg temperatur 40-50 grader. Blanda gärna med några droppar citronsaft eller passande vinäger för att motverka ocidering/missfärgning.

Använd I såser, dressingar och som smaksättning...

Den sensoriska upplevelsen

Publicerat den Comments kommentarer (0)


“Lite som att skriva en bok som ‘50 shades of Grey’ för de som kanske tycker det verkar lite spännande med dominans osv. istället för att rikta boken till riktiga hardcore S&M utövare vilket inte alls skulle sälja lika många böcker även om en större del av dem faktiskt köper boken ändå.”

 

Faktum är att fler och fler hoppar på den vegetariska vågen som nu sveper över vårt land och även resten av världen. Vi har företag i USA som gör både blödande hamburgarkött av grönsaker, kycklingimitationer som inbitna kycklingälskare har svårt att skilja från sin förlaga, veganska äggprodukter som majonäs till “äggpulver” som ersättning osv. I Tyskland, Italien och Holland bubblar det för fullt av nyskaparglädje i detta fält med produkter allt från korvimitationer, “industri-typ” ostar till hantverksostar till snabbmatskomponenter till nya processer för att ta fram konsistenser som appelerar till den breda massan. Och här i Sverige kommer nya produkter ut på marknaden i en strid ström. Mycket nya intressanta produkter har sett dagens ljus bara det senaste året. Det är jättebra! Men…

 

-Vem producerar man denna mat till?

 

Det är i stor mån imitationer av animaliskt kött i olika former som presenteras i frysdiskar och butikshyllor och man kan ibland som vegetarian ställa sig frågan om man vill äta produkter som härmar animaliskt kött i smak, utseende och konsistens när man gjort det aktiva valet att utesluta förlagan. Många slutade att äta kött pga miljöskäl eller hälsoskäl och inte nödvändigtvis för att de tycker kött smakar illa och då kanske dessa produkter passar men många vegetarianer och veganer har djupare anledningar och tycker det känns underligt att äta produkter som påminner om det man valt bort.

Vem driver denna utveckling, för vem drivs den och varför? För köttätare som vill äta mer Vego men inte kan släppa känslan av att äta kött?

 

Om man är lite cynisk så blir svaret att det är Producentföretagen som tror att “marknaden” inte kommer köpa något annat. Producentföretagen är ofta också befolkade av Köttätare som på produktutvecklingsmöten ska lösa uppgiften att presentera en produkt som säljer, uppfattas som aptitlig av deras referensgrupper och som har hög igenkänningsfaktor.

Detta kan inte bli bra för heltidsvegetarianen.

Om Produktutvecklarteamet, Marknadsteamet och få i referensgruppen är Vegetarianer kan man undra hur då uppfattningen om vad som är ‘Gott’ och frestande kommer bli?

Ja, troligtvis väldigt köttlik.

Marknaden sväljer sedan detta med hull och hår.

Däremot finns en problematik med att rikta sig till den del av marknaden som faktiskt äter vegetariskt på heltid. Den delen är bara ca 10% (varav 4% är veganer.), en stor del av dessa, säg hälften, konsumerar inte eller väldigt sällan köttersättningsprodukterna av olika anledningar vilket ger ca 5% av Sveriges befolkning som målgrupp. Då kanske det är ett klokare affärsbeslut att rikta in sig på de övriga 95%, varav ca 40% är halvtidsvegetarianer/flexitarianer, som faktiskt kan tänka sig att äta dessa produkter i snitt två gånger i månaden vilket ger en större turnout än att rikta sig till minoriteten. Köper dom sedan produkterna lite oftare så blir avkastningen, kanske inte exponetiellt högre, men i alla fall mycket högre. Troligtvis är detta en stor del av svaret, att pengar och diverse företagsbeslut såsom positionering, marknadsdelar, varumärkesbyggande osv. egentligen är de intressen som väger tyngst.


"JVLA VEGETARIANER!!" - och andra avvikare..

Publicerat den Comments kommentarer (0)

Innan man ens ska försöka sig på att förstå varför en person väljer att avvika från samhällsnormen

och bli något -’så konstigt’- som vegetarian är det bra att sätta sig in i de olika typer av vegetarianism som finns vedertagna och att läsa in på historik, hur definitionerna kan skilja sig nationellt och internationellt och hur de uppfattas olika. Bra är också att sätta sig in i de vanligaste allergierna, de allergener som orsakar dessa och vanliga misstag man gör när man hanterar dessa kunder för många gånger kan detta också vara en del i valet..

En annan koppling mellan vegetarianen och allergikern är att då den senare kan bli rejält sjuk eller

T.o.m kan dö av fel hantering så är det lika viktigt för vegetarianen att få mat som är helt fri från animalier oavsett om det skulle vara I maten eller om ett redskap eller skärbräda inte bytts/rengjorts ordentligt innan användadet.

Så ett tips är att tänka på vegetarianen som en allergiker!


Vad är Vad?

 

Vegetarian - äter bara vegetabilier/grönsaker. Vissa undantag kan göras som tex. honung

Lacto-Vegetarian - Vegetarian med tillägg av Animaliska mjölkprodukter

Ouvo-Vegetarian - Vegetarian med tillägg av hönsägg

Lacto Ouvo-Vegetarian - Vegetarian med tillägg av Animaliska mjölkprodukter och hönsägg

Vegan - äter bara vegetabilier/grönsaker. Nyttjar inga animaliska produkter över huvud taget.

Levande Föda/Raw Food - som Vegan fast råvarorna inte får upphettas över 42 °C vid tillagningen.


Vegetarianism är en näringslära eller kosthållning enligt vilken endast vegetabiliska livsmedel bör ätas, vilket innebär att en person som är vegetarian av etiska, religiösa, estetiska, miljörelaterade, hälsogrundade eller andra skäl inte intar animaliska produkter (vissa undantag kan göras för produkter som kan erhållas från levande djur, se nedan). I dessa sammanhang ses svamp ofta som ett vegetariskt födoämne, trots att det biologiskt tillhör svampriket och inte växtriket.

Veganism är ett levnadssätt där en person avstår från exploatering av djur i den mån möjligt och praktiskt. En vegan avstår därför från alla animaliska produkter såsom kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honungs- och vaxprodukter samt olika tillsatser av animaliskt ursprung.

Veganer avstår även från att använda andra produkter utöver mat som är av animaliskt ursprung, till exempel skinnkläder, pälsprodukter, ylletröjor och dunkuddar. Produkter som tagits fram med hjälp av djurförsök avstår även de flesta veganer ifrån i största möjliga mån. Likaså avstår veganer ofta från konsumtion av tjänster där djur utnyttjas, till exempel besök på djurparker, cirkus som handhar djur, rodeos och tjurfäktning

Råkost  - Det amerikanska uttrycket Raw Food har ett liknande äldre svenskt begrepp, Levande Föda. Dieten etablerades i Sverige på 1970-talet av den litauenfödda amerikanskan Ann Wigmore. Hon skrev ett flertal böcker om levande föda och drev även Hippocrates Health Institute, ett institut för levande föda i Boston. Vad som förenar dietbegreppen Raw Food och Levande Föda är att de båda innebär en typ av kosthållning där råvarorna inte får bli upphettade över 42 °C vid tillagningen. En skillnad är att tillämpare av Levande Föda ofta blötlägger och fermenterar det som ska ätas samt att kosten handlar om hälsa medans Raw Food mer handlar om färska råvaror och att välja det som är bäst för stunden och kanske lite mer fokuserar på upplevelse och sensorik.

Andra varianter - som tex. fruktarianer, pescetarianer, stockholmsvegetarianer och flexitarianer är luddiga begrepp som tillkommit för att beskriva en avvikelse inom eller från en vedertagen kosthållning. Vegetariska Kockar Förening - VKF - stödjer inte dessa uttryck då de snarare förvirrar mer än vad de förklarar. Om du äter animaliskt kött, vare sig det är fisk eller fågel, så är du inte vegetarian. Äter du mestadels vegetariskt men bara lite fisk ibland eller lite kyckling när det passar så bör du inte titulera dig vegetarian. Vill du definiera dig själv kan du göra det genom tex. “Jag äter mestadels vegetariskt men ibland fisk och kyckling.”


Skäl

Skälen till att man väljer att vara vegetarian skiftar från person till person. Här listas några vanliga anledningar:

Religiösa skäl: Med hänvisning till påbudet att leva utan att skada andra är det vanligt att buddhister inte äter kött. Även ortodoxa Hinduer speciellt från tradionellt högre kaster utesluter kött men inte mjölk. Jainer, en gren av Hinduismen, utesluter alla animalier som en livsstil. Inställningen angående mjölk är delad och många förespråkar veganism. Jainerna utesluter en hel rad andra grönsaker bla rotfrukter då upprotningen av dessa kan skada små djur i jorden men även dödar hela plantan.

Djurrättsliga skäl: Många som blir vegetarianer av etiska skäl syftar på att det är fel att döda och äta djur. Se djurrätt.

Djurskyddsskäl: Vissa vegetarianer anser inte att det är fel att äta kött i sig, men motsätter sig den moderna köttprocessen där djur föds upp under, enligt många, tvivelaktiga förhållanden, endast för syftet att ätas.

Rättviseskäl: Vissa vegetarianer anser att det är fel att endast en liten del av världens befolkning äter en stor del av det kött som produceras. De anser också att den betesmark/odlingsmark som används till köttindustrin mer effektivt skulle kunna användas för att odla grödor och på så sätt mätta fler människor.

Miljöskäl: Köttproduktion anses bidra till växthusgasutsläpp, vara resurskrävande när det gäller djurföda och vattentillgångar, bidra till övergödning och kräva omfattande transporter.

Hälsoskäl: Vissa äter vegetarisk kost av hälsoskäl, då de anser vegetarisk kost generellt vara nyttigare.

Smakskäl: Vissa människor är vegetarianer endast på grund av att de finner kött osmakligt.

Naturlighet: En del personer är vegetarianer för att de anser att människan hör till växtätarna, det vill säga att människan är en naturlig vegetarian och inte är menad att äta kött. Denna åsikt anses emellertid felaktig eftersom människan anses, enligt den vedertagna vetenskapen, vara allätare.

Blandade Skäl: Ofta förekommande är också att vegetarianen har skäl som är blandningar av fler av de ovanstående skälen.



Rss_feed